Hej på er fina läsare!
Det börjar bli vanligt det här med dålig fart här i bloggen! Ber om ursäkt, men jag har haft lite att stå i.
Så vad har hänt sen sist då? Ja, ganska mycket...men det hör väl på sätt å vis till vanligheterna det också ;)
Det viktigaste är väl nästan att vi lever och mår bra. Eller okej ska jag väl säga ;) Familjen Ö har varit, å är fortfarande, fast för elaka förkylningsbaciller. Tjejerna har drabbats hårdast då dom under nätterna har en slags krupp-hosta. Othilia har gått på dagis i veckan, men idag fick jag sjukanmäla även henne då hon hostade så hon kräktes inatt. Typiskt då jag blivit överöst med jobberbjudanden. Även personal inom kommunens förskolor verkar vara krassliga =0/ Får hoppas på fler erbjudanden nästa vecka...å att mina små då är friska!
Elvira blev igår hela 6 månader. Ett HALVT år, kära vänner! =) Var till BVC i tisdags där hon vägdes och mättes, samt fick två sprutor. Lilla vännen blev så ledsen och efteråt kröp hon in i mig och vägrade släppa mig! På natten kom också febern och det verkade ömma rejält på låren där hon fick sprutorna. Har aldrig varit med om en skrikigare unge! Efter en alvedon och en flaska välling somnade hon dock om och sov tills vi skulle upp. Lillstumpan! Hon är ju för go! Siffror på min lilla dam är just nu; 66 cm lång och 7690 g tung. Jämför jag med syskonen när dom var 6 månader, ligger hon ca 1 kg under Noel, men hon är större än sina systrar. Gabriel är svår att jämföra med då han föddes för tidigt och inte rörde sig på ett sätt som är normalt för den här åldern. I övrigt så fick lilla Viran Ok-stämpeln i rumpan. Hon greppar med båda händerna, följer leksaker som tappas och rullar runt från rygg till mage. Hon leker även när hon ligger på mage, men det är inte direkt någon favvis-syssla. Bäst trivs hon i matstolen eller i gåstolen där hon kan speja fritt och följa med allt som händer i rummet. Med många syskon är det ju alltid saker på G och det är alltid någon som pratar med henne eller vill leka tittut =)
Medan den lilla damen får applåder när hon går upp i vikt, applåderar jag den stora damen (mig själv), för att vågen tickar neråt ;) Jag har nu slutat med soppor och shakes, för denna gång. Fem veckor blev det och resultatet från det är minus 11 kg. Känner mig jättenöjd so far, men nu börjar den riktiga kampen. När jag slutade med sopporna förra gången så gällde det att behålla den nya vikten. Denna gång är det tänkt att vågen ska fortsätta ticka neråt, men inte med hjälp av enbart soppor och shakes, utan av träning och bra mat. För 11 kg sedan kände jag mig så trött, matt och TUNG. Hade hamnat i ett rejält svart hål där jag fikade varje dag och rörde på mig alldeles för lite. Trött blir man av dålig kost och noll motion, det var det jag ville ändra på denna gång. Målet med dessa fem veckor på enbart 500 kcal per dag var inte att gå ner allt jag vill ha bort, utan det var att komma dit där jag är precis nu. Jag känner mig okej i kropp och knopp och har fått tillbaka tänket jag hade för ca ett år sedan. Träningen är igång och min käre man som ju slutat med sin egen hockey har hittat en annan väg att gå. Nu är han PT förstår ni ;) Han kör stenhårt med mig och jag blir så jäkla impad över hur peppande han är! Han sitter även på så mycket kunskap om kost och träning så det känns ju super att han "tagit sig an mig" ;) Extra skojigt är det ju att vi gör detta tillsammans. Även han måste ju tänka på vad han stoppar i sig och att han rör på sig nu när inte hockeyn finns längre... =)
Hmm...vad mer då? Jo, vi har dragit igång det här med husförsäljning igen. Med blandade känslor och tankar får man väl säga. Det är svårt att sälja hus nu, speciellt ett ganska dyrt hus, men äsch. Vi testar. Gråter inga floder om vi "måste" bo kvar. Vi trivs ju här och barnen vill ju absolut inte flytta. Hade en visning i förrgår, men mäklaren har inte hört av sig efter den så jag antar att ingen var intresserad. Som sagt var, vi testar ett tag till =)
Nu knorrar min lilla böna, men innan jag tar upp henne måste jag hinna fixa inresetjossan till USA för Gabriel. Den lyckosten har blivit medbjuden till moster i Houston och blir borta mellan den 9/12 - 11/1! Det är mycket att fixa med när han inte har någon av oss föräldrar med sig. Har varit till polisen och fått mitt pass kopierat och stämplat och nu väntar ännu ett dokument som måste vara med för att han ska få resa själv med mormor. Det ska signeras av polis, advokat eller läkare (?) står det. Tror det får bli en tripp till polisen igen. Det känns enklast ändå!
Tack för att ni tittar in då och då trots att ni vet hur dålig jag är på att blogga! Jag vill bli bättre, men det är svårt när tiden inte riktigt finns... =(
Kramis på Er och ha en fin VINTERDAG! Här ligger snön så fint på marken och TACK Å LOV väntar ännu mer minusgrader så att vi slipper slasket!
Wow 11 kg är ju kanon!!!! Bra jobbat!!! :)
SvaraRaderaOch va härligt med en alldeles egen PT, det är inte alla som har det hemma :)
Visst är det härligt med lite snö =) Det lyser ju upp lite i mörkret, hoppas det kommer lite mer till imorgon så man kan dra ut Emmsan i pulka.
Hoppas vi kan ta en träff snart...känns som det var längesen.
kram
Tack! =)
RaderaHihi...det kom mer snö hörrö! ;) Kramis
Min kära vän va kul att läsa om er. Jag blir ju lite uppdaterad per telefon , men de är kul att läsa här. du är så duktig som kämpar på. 11 kg är ju super bra. Nu får du ta med mig oxå på träning, för här tickar vägen uppåt:( Huset då...jag vill ju att ni ska ha det kvar, men jag förstår att de är dyrt. Ni får säkert det sålt. Men de är tuffa tider på hus försäljning!!
SvaraRaderaJag antar att vår träff i morgon blir uppdraget till nästa vecka kanske´. Hoppas då att snön ligger kvar kanske vi kan ta med picknick ut och åka pulka med de små:) Kram på er och krya på er.
Tack gumman!
RaderaNu har vi ju träffats här emellan, men ja... Vi bor kvar och det är ingen big deal om vi inte får det sålt och tvingas bo kvar heller =) Vi får ta pulkaturen någon dag tycker jag! =) Kramis
Roligt att du är tillbaka. Du är så duktig som nått så bra resultat. Jag har alltid sagt att det inte är graviditeterna som är farliga, det är mammaledigheterna med allt fikande;). Vi gör skiftbyte här hemma i april och då ska jag också ta tag i mina myskilon, tills dess kisar jag lite i spegeln:).
SvaraRaderaSpännande för G att få resa bort, men det blir lång tid för er att längta.
Haha...ja jag kommer tillbaka - försvinner - kommer tillbaka - å försvinner igen... ;)
RaderaJo jag håller med dig om att det är livsfarligt att vara f-ledig! Det är ju så lätt att småäta och sen alla vänner man träffar och äter/fikar med! Det blev lätt var och varannan dag med fika för mig! =0/
Haha...va skojig du är! Kisa i spegeln! Är det så enkelt alltså?! =)
Ja nu blir det spännande att få resa iväg för gossen G! Är så avis, men så glad för hans skull som får lite semester från småsyskon, jobbiga föräldrar och dryg skola. Det är inte lätt att vara tonåring. Minns det så väl! =) Ohh ja, en månad är lååång tid! Att det blev så länge är för att mamma är pensionär och inte har något att jäkta hem till. Är även så glad för hennes skull som får mysa med sitt mellanbarn lite längre...å ett alldeles nykläckt barnbarn! =) Kramis på dig!
Hej hej! med fem barn (även om d är på skola o dagis) så räcker inte alltid tiden till. jag har bara (!) 2, men med aktiviteter, kompisar, mina 2 jobb, träning, vänner mm så känner jag att en extra hel ledig dag i veckan inte vore fel alls :):) men samtidigt e d ju kul! tänker den dan barnen flyttat :(:( hua så tomt... nu slutar jag snart jobba för idag... står vid incheckningsdisken just nu men ska stänga snart. några cm nysnö på vägarna. får krypa hem sen... mysigt m snö. kram kram
SvaraRaderaHihi, förstod att det var du när jag läste "incheckningsdisken". Känner inte så många som jobbar med sånt. VILL OXÅ! Hade jag orkat plugga skulle jag gjort ett försök att komma in på en utbildning de har i Uppsala. Tror det var Yrkesakademin eller något...? Internationell resekonsult eller något sånt =)
RaderaJa du...att få ihop schemat för familjen är svårt vare sig hur många man är tror jag. Fast det klart...det var lättare när barnen var mindre och då speciellt grabbarna. Åren vi har framför oss kommer att bli tuffa. Jag börjar plugga på mitt körkort nu efter nyår, vilket jag tror kommer underlätta vår vardag ganska rejält ;)
Ja, tänk när dom flyttat våra små! Jag och Simon brukar prata om det. Hur tyst och ensamt det kommer att bli. Fast det klart, det kommer väl en massa barnbarn tids nog också ;)
Kramis på dig och ha en fin helg! Hälsa sötaste barnen och mannen också! =)
anonym=katja :)
SvaraRadera